Otack är den armes lön

Att USA:s privata sjukvårdsystem är värdelöst vet alla som sett Micheal Moore's Sicko; 50 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring och de som har det får inte alltid den vård de betalat för när de behöver den. De privata vinstintresset har skapat ett cyniskt system där försäkringsbolagen försöker maximera sin profit på bekostnad av sina försäkringskunders hälsa och liv. I USA har bra sjukvård blivit de rikas privilegium istället för allmänhetens rättighet.

Trots systemets tydliga ihålighet sätter sig de flesta amerikaner surt på tvären när ämnet allmän sjukvård tas upp. De största motargumenten är att det leder till höjda skatter (de värsta jänkarna vet), långa väntetider, ineffektiv vård, ökad byråkrati och, kanske den största styggelsen, till socialism.

Att det flesta av argumenten har en giltig poäng kan väl alla som bor i Sverige hålla med om; skattesatsen är hög, vi är ett relativt socialistiskt land, ibland får man spendera flertalet timmar på akuten och man skickas ibland till flera instanser. Dock är byråkratidelen långt krångligare i staterna.

En kompis till mig Joe Cindric blev attackerad av en hund i hans gamla skola Western Michigan Univeretys hemstad Kalamazoo. Hunden bet honom över ögat och slet med sig undre delen av ögonlocket. De ringde 911 och ambulansen kom till slut, men de tog inte med honom direkt. Stackars Joe fick snäll sitta där med ögonlocket hängande ögat blottat klockan 4 på morgonen och skriva på tre papper och bevisa att han var försäkrad innan de lät honom åka med till sjukhuset. I väntrummet fick han skriva på ytterligare två dokument innan han fick komma in. Till saken hör att Joe anses välförsäkrad.

Väl inne sydde en plastikkirurg ihop honom och skickade sedan med en massa piller för endast 8 dollar (troligtvis 80 dollar för den oförsäkrade). Väl hemma i Chicago var han tvungen att skicka in papper till försäkringsbolaget och sedan boka tid med en lokal kirurg som kan ta bort stygnen när såret läkt. Han ringde det närmaste sjukhuset för att få prata med en kirurg, men se det gick inte för sig eftersom de accepterade inte hans försäkringsbolag. Översatt till Kapten Haddock-svordomar bad han då både sekreteraren och systemet att: "Anfäkta och anamma, dra åt fanders era vedervärdigt tjyvaktigta ärkebovar och banditskojare!".

Sveriges sjukvård må vara ineffektiv och långsam, men hellre dålig sjukvård åt alla än perfekt sjukvård till några få priviligerade och värdelös eller ingen åt resten. Det är otroligt naivt att tro att privata intressen ser till allmänhetens bästa.

Ert dropp i armen,

Gustav