Trots att jag har bott i Chicago i två år har jag gjort, förutom de olika bardistrikten, förhållandevis lite klassiskt turistande. Inställningen har alltid varit: "jag ska vara här så länge, jag kommer ha tid att göra det sen." Men nu när examenshägringen börjar ta form vid horisonten inser jag att det är alldeles för många landmärken jag inte sett och museer som jag inte varit på. Eftersom Linus är här bestämde jag mig för att göra slag i saken och i alla fall beta av det kanske mest välkända: Willis Tower, the skyscraper formerly known as Sears Tower.
Sears Tower stod klart 1973, stoltserar med 442 meter (527 med antennerna), 108 våningar och 24 år på tronen som världens högsta byggnad. 2003 gick Sears namnrättigheter till byggnaden ut och London-baserade försäkringsbolaget Willis Group Holdings köpte de i mars i år. Sedan den 16 juli har bygget officiellt hetat Willis Tower, men i folkmun är det fortfarande good ol´Sears.
Fasaden. Tanken är att det ska påminna om cigaretter utskakade ur ett paket.
Vy norrut. På 103 våningen finns ett observatorium. 15 pikadollers går resan på och de försöker sälja all sorters krimskrams på vägen, men utsikten är definitivt något man inte ser i Linköping.
Nordöst. En sketen digitalkamera gör det inte rättvisa.
Sydöst.
Linus svävar. Senaste tillskottet i observatoriet är tre stora burar i plexiglas som skjuter ut några meter från fasaden. Har man tillräckligt stark mage är bildmöjligheterna är grymma.
Yours Truly. En stilla undran: är det inte väldigt talande för tiden att det första man tänker på när man tagit en sån här bild är vilken grym profilbild det blir på Facebook?
När vi var klara med Willis i skymningstid började det klia i bärstarmen, och vad bättre sätt att klia tillbaka än att knalla till andra sidan stan till John Hancock Center, ta hissen till baren på 95:e våningen och i goda vänners lag avnjuta den lokala delikatessen Goose Island 312 till ett gravt överpris och diskutera livets väsentligheter?
Söderut. Nattlig vy från Hancock. Igen, svårt att göra det rättvisa med en vanlig digitalkamera, men det är en läcker kontrast mellan stadens oändliga ljus och Lake Michigans beckmörker.
Västerut. Ja ni, raka gator verkar vara ett vinnande koncept.
Gotham City. Det är lätt att första varför Chicago valdes att representera Gotham City i Christopher Nolans Batman Begins och The Dark Knight.
Navy Pier. Det var på nöjespirens Imax-biograf vi var och såg Where The Wild Things Are.
Får se vad nästa turistmål blir, men troligtvis Chinatown eller Wicker Park.
Vi hörs!
Yours Truly,
Gustav
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Häftiga bilder, digitalkamerans begränsningar till trots! Pirr i magen.
Ja, det pirrar ganska ordentligt:) Vill kolla i den de har över Grand Canyon....
Skicka en kommentar