Min lärjunge från Linköping och framtida arvtagare på North Park, Erik Kinnhammar, har äntligen fått tummen ur och skickat i ett gästinlägg. Här är det, förutom några highlights, helt oredigerat. Döbra om ni frågar mig...de stämmer på pricken och jag många historier om Coachen från mina två säsonger här.
--------------------------------
Till och börja med så ska jag kanske presentera mig själv. Jag är den så omtalade Erik "Glasfoten" Kinnhammar, eller om ni hellre vill, "Gustavs adopterade lillebror". Fotbollsälskare från Linköping som i höstas bestämde mig för att lämna lugna och trygga Linköping för att börja plugga och spela college-soccer i Chicago. Jag har blivit tillfrågad av Gustav att gästblogga, att skriva några inlägg när jag har något på hjärtat. Tanken är att jag ska ge min syn på äventyret från andra sidan Atlanten. Jag ska framförallt koncentrera mig på "the beautiful game" fotbollen eftersom "Yours Truly" själv har lagt den åt sidan.
Jag tänkte börja med att dela med mig om mina erfarenheter om den amerikanska coachen. Det är stor skillnad på en tränare i en div 4 klubb hemma i Sverige och den amerikanska college-coachen. Den amerikanska coachen försörjer sig på sitt arbete som coach och att han tar sitt arbete på allra högsta allvar är ingen överdrift. Jag vet inte hur många råa utskällningar vi har fått eller hur många stolar eller andra föremål som har råkat ut för hans vrede när vi inte spelar som han har sagt åt oss.
Om man förlorar här borta eller spelar dåligt så straffas man oavsett om det är på träning eller match. Jag vet inte hur många gånger vi fått springa en hel träning utan att röra en boll. Andra straff kan man få när man förlorar interna tävlingar på träning. Ett är ”Butts Up”; vilket innebär att förlorande laget får rada upp sig på mållinjen med ansiktet riktat mot målet med stjärten upp i vädret, undertiden får det vinnande laget skjuta på de uppradade stackarna. Utöver det så finns det ett alternativt straff när man i juckande position ska skrika ”I GOT CRABS” (flatlöss) när damlaget tränar på andra planhalvan.
Allting runt om fotbollen här borta är så mycket mer seriöst än hemma i Sverige. Vi har förutom Coach, tre assisterande tränare, varav en av dem är pastor. North Park University är ett väldigt kristet college så innan varje match så håller vår pastor en bön. Vi har också 3-4 sjukgymnaster som finns med på varenda träning och match för att hjälpa oss med skador och liknande besvär.
De filmar alla våra matcher och går sedan igenom med oss vad vi gjorde bra respektive mindre bra. Vi får också scouting rapport om våra blivande motståndare så vi ska veta hur de spelar och om de har några spelare vi behöver hålla extra koll på. En annan seriös detalj är att vi måste klä upp oss när vi åker till bortamatcher, eftersom vi representerar skolan.
Även fast jag gillar det seriösa med fotbollen i USA så känner jag lite att det ibland tar död på det roliga. Fotboll har alltid tidigare varit roligt men just nu så känner jag att coachens ibland mycket seriösa och ibland underliga beteende får mig att längta till säsongens slut.
Erik Kinnhammar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar