Då har den då kommit, livets första hushållsräkning: 167 dollar och 23 cent för installering av internet och första månadsavgiften. Har visserligen betalat hyran innan, men den räknas inte eftersom den kommer hyresvärden och hämtar personligen varje månad. Han är en riktigt trevlig rumän - engelskan är bruten som världsekonomin - och känner inget agg mot oss svenskar efter VM-94. Anyhow, teknikern från Com-jordens-onda-imperium-Cast var två timmar försenad, men räkningen är de självklart inte sena med. Några andra som segat är vårt gasbolag. Eftersom alla hushåll använder gasspisar i USA är man beroende av att ens bolag kommer och sätter på gasen för att man ska kunna laga mat. Idag kom de, drygt två veckor efter att vi ringde första gången.
Jag tror att amerikanska företag är lika serviceinriktade som svenska, i alla fall från ledningshåll, men jag tror att det är i arbetsmoralen hos de anställda det brister. I landet där ekonomisk status betyder allt får man känslan att alla amerikaner som inte är stenrika börsmäklare, doktorer, advokater, president, rock- eller idrottssstjärnor hatar sina jobb.
I vilket fall som helst, nu när vi kan laga mat börjar vårt lilla hål i väggen arta sig riktigt ordentligt. Det flyttade in en tredje kille förra veckan, Kevin, som både jag och Alex känner via en gemensam vän. Han är så välkommen så: förutom att räkningarna numera delas på tre tog han med sig en 32-tums HD-tv, mat, en stor matta, en bil och ett PlayStation 3. Nu ska jag bara fixa ett skrivbord till mitt rum, en bekvämare soffa i vardagsrummet och några fler affischer på väggarna så kommer 4960 North Whipple, Basement bli riktigt beboeligt, kanske till och med hemtrevligt. IKEA nästa...
--------------
Till sist vill jag bara säga att jag hade nästan helt rätt om Inter - Barca....
Yours Truly,
Gustav
1 kommentar:
En milstolpe i vuxenlivet, du kanske kan rama in räkningarna och sätta den på väggen så kan du spara in på afficher// Anna
Skicka en kommentar