Att bota ett sjukt system

Det jag beundrar mest med Barack Obama är hans mål att driva igenom sin sjukvårdsreform. Alla som sett Michael Moores film Sicko vet att det är något allvarligt stört med USA:s privata sjukvårdssystem. Över 50 miljoner amerikaner står utan sjukförsäkring och dem som har det är inte garanterade vård, trots ofta skyhöga premier. Försäkringsbolagen inom sjukvårdsindustrin (ordet i sig andas cynism) gör allt det kan för att slippa punga ut för sina kunders vård. Anser dem att en cancerbehandling inte kommer hjälpa en patient har de inga problem att mer eller mindre tydligt säga: "Tyvärr, du kommer dö i alla fall så vi vill inte slösa pengar på dig." Jag kan acceptera att internetbolag, bilfirmor och telefonförsäljare försöker blåsa en, men att förhandla om människors liv är bortom mitt förstånd. Bra sjukvård ska vara en medborgerlig rättighet, inte de rikas privilegium.





Imorgon ska Obama tala inför kongressen i ett försök att övertala oppositionen, mestadels centeristiska demokrater och republikanska dinosaurier. Talet kan komma bli ett av att hans presidentskaps mest minnesvärda stunder och Obama står inför en tuff uppgift. Motståndet är massivt från konservativt håll; hårt draget fruktar de att det här är första steget på en socialist-reform där alla medborgare, även dem som är nöjda med sin sjukvård, tvingas in i det allmänna sjukvårdssystemet och allt det för med sig; långa väntetider, undermålig vård, opersonlig kontakt med läkare och, värst av allt, att tvingas hjälpas åt att betala sjukvård för de latmaskar som inte förtjänat den. De borde slänga ett getöga åt Kuba, detta socialistiska helvetesland som av någon underlig anledning stoltserar med kanske världens bästa sjukvård.



Men fullt så radikal är faktiskt inte Obamas reform. Han kommer behålla nuvarande systemet så de som är nöjda med sin privata försäkring kan behålla den. Hans plan är att införa ett statligt finansierat allmänt alternativ till de privata försäkringarna som kommer ge alla möjlighet till bra sjukvård till en låg kostnad.



För att få igenom sin reform och vinna över de tveksamma mittemellan-demokraterna i kongressen kan Obama tänka sig att kompromissa. Han ger försäkringsbolagen ett ultimatum. De får en bestämd tidfrist, säg fem år, att hjälpa fler människor och driva ner sjukvårdskostnaderna själva. Klarar de inte det så kommer det allmäna alternativet att införas och tvinga de privata bolagen att rensa upp sina verksamheter. Med andra ord, han sätter en pistol vid deras tinningar och säger: "Skärp er, annars jävlar..."



Men reformen är inte gratis och det är där motståndarnas skor klämmer hårdast. Notan kommer hamna på några biljoner dollar och det har USA sannerligen inte råd med, tycker de. Att Irak-kriget senast jag kollade hittills har kostat tre biljoner är inte lika noga. Tydligen är det en skymf att spendera skattebetalarnas pengar på att vårda den egna befolkningen, men att skapa död och lidande på andra sidan jorden är helt i sin ordning...


Yours Truly,


Gustav