Mitt humör och min psykiska hälsa följer Chicagos bipolära vädersvängningar. Igår lekte livet; två veckor kvar av skolan, 30-gradig molnfri högsommarvärme och en heldag med först strandfotboll på Foster Beach vid Lake Michigan (Team Sweden krossade Team USA) och sedan kycklingvinge-buffé nedsköljd med några glas av favoritbärsen Goose Island 312 på den irländska puben Celtic Crown.
Idag däremot har man varit helt deprimerad. Dagen började med grå himmel och 25 tryckande grader, följt av en åskstorm och för att avslutas med 7 grader och isregn. Tydligen låg Chicagos north side där jag bor precis på gränsen av en storm. Vid Midway-flygplatsen som ligger på södra sidan har det tydligen varit solsken och 20 grader hela dagen. Det är helt sinnesjukt. Nyhetskanalernas meteorologer i den här stan slår två tärningar varje morgon: "Jaha, en sexa och en tvåa, då blir det solsken med risk för snöfall. Fixar ni grafiken till kvällens sändning, grabbar?".
---------------------------
En studsande sargpuck var nära att ställa Flames målvakt Mika Kiprusoff och samtalet i TV-soffan kom osökt in på Tommy Salos klassiska tavla mot Vitryssland i OS 2002. Kristoffer berättade att hans polare hade träffat Salo på krogen några år efter den ödesdigra kvartsfinalen. Han tog tillfället i akt att fråga: "Tjena Salo, vad dricker du? White Russian eller?". Salo besvärade sig inte med att svara. Jag kan offra min högra på att det inte var första gången han hörde det skämtet.
Snart i tvångströja,
Gustav
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar