Skoregeln

Utgång igår. En tjejkompis fyllde 21 och hennes pojkvän hade bokat ett ställe i som hette The Spoon. 30-talet kompisar, 20 dollar, allt man orkar dricka mellan 21 och 23 vilket innebär att detaljminnet är lite suddigt. Kul hade jag i alla fall. Tror jag.

En intressant grej när man går ut i Chicago, eller rättare sagt när man går ut på finklubbar downtown som Martini Park, Enclave eller Crescendo (flashiga namn, eller hur?), är skoregeln. För det första är det omöjligt att komma in om man inte bokar bord innan och köper minst tre helrör, två brukar räcka om man har många tjejer i sällskapet. Men även om man bokar bord så gäller det att vara noga med vilka skor man har på sig. Ägarna vill ju ha klass på stället och då duger det inte med ett par sletna joggingdojor, inte ens ett par bländande nya skinnconverse. Det ska vara svarta kostymskor. Punkt. Inget annat.

Det här är ett enda stort hyckleri. Du kan vara bäst klädd på stället (vilket inte är svårt om man är svensk bland amerikaner); skräddarsydd skjorta och kavaj, omoraliskt dyra jeans och ett par sneakers för några hundra dollar, men då kommer du inte in eftersom skorna inte anses tillräckligt fina. Till och med om du har vita finskor kan man få nobben. Som om det är dem som avgör om man är uppklädd. Just av den här anledningen hatar jag att gå på såna här ställen, det är så genomcyniskt och ytligt, men ibland är man så illa tvungen då alla andra i ens sällskap vill gå dit.

Vårt glada gäng hade inga problem igår, men jag minns en episod förra terminen. Vi var några svenska grabbar som skulle ut på lokal. Minns inte vilken klubb vi skulle till, men den låg i Wicker Park, kultstadsdelen där typ varenda alternativ och missförstådd författare/konstnär/musiker i Chicago bor. Vi radade upp oss i kön, men redan innan vi hunnit fram till vakten tog det stopp. En av oss, TJ, hade vita, skitsnygga skinnskor på sig. Vakten sa bara: "Not with those shoes" och släppte in ett par killar som kom efter. De såg ut som de fått en kavaj av farmor som de skulle växa i om tio år, byxor som hängde vid knävecken och skor som de troligtvis hittat i en gränd. Men de var ju svarta och det är tydligen allt som krävs för att anses finklädd. Hyckleri är ordet för dagen.

Inte tillräckligt fina.

Yours Truly,

Gustav