Swedicans

Det finns inga amerikaner i USA. Vem du än frågar så säger de att de är "tysk-irländsk," "korean-polack," "italiensk," "grek-holländare-mexican," "norsk-dansk-bolivian" eller någon annan obskyr blandning. Vad som helst utan amerikan, trots att det var deras farfarsfäder eller mormorsmödrar som emigrerade till Nordamerika för hundrafemtielva år sedan och de själva och deras föräldrar har bott här i hela sina liv utan att veta något om de påstådda fäderneslanden. De är så fixerade vid att ha något spännande etniskt ursprung att de lägger till allt de kan hitta; har de en gammelfarmors kusin som var syssling med en utvandrad fransman, ja då har de en 64-del franskt i sig. Varför de är så stolta över sitt ursprung förstår jag inte heller, det måste ju varit något allvarligt fel på landet eftersom deras förfäder valde att dra där ifrån.

På min skola North Park är det svenskt ursprung som dominerar. Tittar man på en studentlista är det Lundgrens, Holmgrens, Svensons, Jonsons, Holmlunds, Andersons, Mattsons, Eriksons, Brandts, Landquists, Lundins, Bergs och Carlsons så långt horisonten räcker. Många av de är så löjligt stolta över att vara svenska, de kysser mina fötter bara för att jag är svensk, känner att de hedrar sitt kulturarv genom att kunna fraser som fika, midsommarstång, hejsan, tjena, svensk flicka, hur mår du, dalahäst och fan, de åker till IKEA och handlar svensk mat som de egentligen hatar och går Lucia-tåg och lär sig svenska julsånger och Små grodorna. Denna besynnerliga grupp människor kallar jag för Swedicans.

Det värsta exemplet av en Swedican är en tjej som heter Anna. När jag träffade henne första gången presenterade hon sig som 'Änna', alltså med amerikansk uttal. Sen åkte hon och pluggade i Sverige över en sommar, och nu envisas hon med att kallas 'Anna' med svenskt uttal. Okej, tänker jag, förutom att det är irriterande så är det inget mer med det. Om det inte vore för den lilla detaljen att hon nu hävdar att hon hetat 'Anna' sedan födseln, även för folk hon vet att hon presenterat sig som 'Änna'.

Okej, undrar ni, varför tycker den här dryge, inskränkte, arroganta bloggaren att det är fel att folk intresserar sig för sin bakgrund, speciellt i Sverige? Jo, det ska jag berätta. De vet ingenting om Sveriges egentliga historia, än mindre om nutida Sverige ser ut. Om de faktiskt läste på skulle de förstå att deras "kära fädernesland" är ett hyper-sekulariserat och socialistisk samhälle, tvärtemot 95 procent av North Parks Swedicaners religiösa och politiska övertygelse. De ignorerar det och väljer istället att fokusera på vikingar, snapsvisor, fikastunder, Zlatan Ibrahimovic, köttbullar och bastubad. Visserligen roliga kulturella företeelser, jag gillar de också, men det är inget att slå sig för bröstet för.

Det var först när jag kom till North Park, träffade alla dessa Swedicans och såg hur USA:s samhälle verkligen fungerar som jag insåg varför jag är stolt över mitt hemland. Vad som gör mig stolt att vara svensk är inte att vi delar ut Nobel-priset, att vi var en Europeisk stormakt på 1600-talet eller hoppar runt en gigantisk fallossymbol och sjunger om grodor utan knorrar under en sol som aldrig går ner. Utan att vi är ett land med ett väl fungerande socialt välfärdsystem kombinerat en slagkraftig marknadsekonomi, våra sociala klyftor är obefintliga jämfört med USA, vi har anställningstrygghet, gratis tandvård för ungdomar, klubbsystem inom idrotten, ligger i framkant när det gäller jämställdhet (även fast det är en lång väg att gå), miljötänk och humanitära frågor, universell sjukvård, sann separation av kyrka och stat, praktiserar ganska nära sann demokrati, bra infrastruktur och kommunalt transportsystem, musikundret, vi står på Palestinas sida mot Israel och när man kommer under vårt kalla, blyga skal är de flesta vi väldigt varma och välkomnande människor.

Det som gör mig mindre stolt är den dolda främlingsfientligheten, den öppna främlingsfientligeheten, Alliansen, den påbörjade privatiseringen av sjukvården, Jantelagen, folk som gör vad som helst för att bevisa att de står över Jantelagen, statushetsen, den relativa oförmåga att integrera invandrare i samhället, sms-biljetter, mindervärdeskomplexet, det höga självmordsantalet, oktober till november och januari till mars, landslagets oförmåga att göra mål, Blondinbella, modebloggar, segregation, ABBA, att folk kallar Malin Åkerman vår Hollywood-stjärna, Gyllene Tider, inga kylar på Systemet och att vi ser våra äldre som en börda som vi bara längtar efter att skicka på ålderdomshem. Saker som verkligen är värda att bry sig om.

Istället för att titta bakåt, skulle Swedicanerna, och alla andra jänkare för den delen, börja identifiera sig som vad de verkligen är, amerikaner, så skulle de kanske, men bara kanske, få upp ögonen, inse vad som är fel med deras land och börja arbeta för förbättring.

---------------------------

Läste att Kosovare Asllani ska joxa lädret för Chicago Red Stars i vår. Grattis, måste jag säga, bättre stad kan du inte komma till. Slå en pling så ska jag visa dig runt.

Yours Truly,

Gustav